Jag tycker att jag har väldigt fina ögon. De är blå och jag har ganska tjocka, täta ögonfransar som ramar in ögonen på ett fint sätt.
Men det är inte helt enkelt att skriva detta. Det känns som om jag skryter.
Men jag tycker de är fina och jag får då och då komplimanger för mina ögon.
Efter mitt blogginlägg den 20 juli som handlade om att bära shorts eller inte så var det en väninna som som skrev till mig att hon kände precis likadant. Hon skrev att ”mina vänner säger att jag har fina ben men ändå brottas jag med om jag ska ha shorts eller inte”. Alltså, vad tusan! Det är klart att hon ska ha shorts så fler få se hennes fina ben, eller hur?
Jag tror att det är här Jante kommer in. Vi ska liksom inte tro att vi är något, vi ska inte tro att vi är fina och snygga, vi förväntas inte vara stolta,när vi i själva verket är superfina, supersnygga och superstolta!
Det är konstigt det där med att få, eller snarare ta, komplimanger.
Ofta reagerar jag med nån bortförklaring eller förminskning typ ”nej men de är väl inte så märkvärdiga”.
Det är svårt att bara säga ”Tack, vad snällt/fint sagt”, för jag är ganska säker på att personen som ger komplimangen menar vad den säger. När jag ger komplimanger så menar jag just det, inget annat.
Jag får jobba på det här med att ta komplimanger för det är onekligen väldans trevligt när det händer, eller hur?
Vad är du stolt över? Hur reagerar du när du får komplimanger?
Ha en bra dag och glöm inte bort att vara stolt över dig själv!
Jag tycker du har de vackraste ögonen..för du ser mig🙂
❤